Den här gången har jag ägnat mig åt PastPaths mediabibliotek, alltså allt som inte är text: foton, skannade kyrkboksidor, PDF:er, ljud och film. Det mesta syns inte utåt, men märks när det finnsmånga filer.
Du behöver inte längre scrolla dig blind. När en skulle koppla en befintlig bild till en person, en plats eller en händelse hämtade programmet tidigare hela mediabiblioteket på en gång. Med några hundra bilder gick det bra, med några tusen blev det segt. Nu söker programmet i stället fram det du letar efter och visar 30 filer åt gången. Fler dyker upp när du scrollar. Sökningen tittar på titel, beskrivning, filnamn, taggar och kategorier, och den bryr sig inte om å, ä och ö. Skriver du "angstrom" hittar du "Ångström".
Det syns vad som redan är kopplat. Bilder som redan hör till personen visas gråade med texten "Redan kopplad", så duslipper undra.
Profilbilden måste vara en bild. Under testningen upptäckte vi att man kunde råka ladda upp en PDF som profilbild. Den visades sedan som en trasig ruta i släktträdet. Nu går det bara att välja bilder där.
Fler filtyper. TIFF, formatet som skannrar ofta sparar i, går nu att ladda upp. Det gjorde det inte förut, trots att manualen lovade det. Samma lista över tillåtna filtyper gäller nu överallt i programmet.
Tydliga besked. Försökte man ladda upp en fil som var för stor hände ingenting. Den bara försvann. Nu får man ett meddelande som säger vilken fil det gäller och hur stor den får vara (50 MB).
Bloggen kan mer. I blogginlägg går det nu att lägga in video, ljud och dokument, inte bara bilder. En PDF blir en länk som öppnas utanför programmet.
Källhänvisningar med bilaga. En källhänvisning kan nu ha en PDF som bilaga, inte bara en skärmdump.
På vägen hittade vi ett dussin småfel som rättats. Ett exempel: om du lade till filer i uppladdningen i två omgångar laddades bara den sista omgången upp.
Nästa steg blir att göra samma sak för platserna.
